RE: [selinux-aktiva] Remisssvar Enforcementdirektivet för upphovsrätt et al

Mon Dec 12 19:23:05 CET 2005

Ville inte bara klaga, initiativet är bra!

/niklo

-----Original Message-----
From: selinux-aktiva-bounces at se.linux.org
[mailto:selinux-aktiva-bounces at se.linux.org] On Behalf Of Anders Lindbäck
Sent: den 12 december 2005 17:24
To: Aktiva medlemmar
Subject: [selinux-aktiva] Remisssvar Enforcementdirektivet för upphovsrätt
et al

Detta är en förhandsutgåva för att ge er alla möjlighet att kommentera
den innan den skickas iväg på onsdag till Justitiedepartementet.

Svenska Linuxföreningen

Yttrande 2005-12-14

Dnr Ju2005/6587/L3

Sammanfattning

Svenska  Linuxföreningen  vill  i det kraftigaste avråda från att
direktivet antas då det innebär lagstiftning som enskilt inte  är
så  stort  sak  men i sitt sammanhang så innebär direktivet stora
problem och  kommer  inte  leda  till  stoppadet  av  organiserad
brottslighet vilket direktivet avser att stoppa.

1.Vag  kriminalisering av brott.   Det behövs en konsekvensanalys
över hur detta direktiv påverkar och exakt  vad  som  kommer  att
kriminaliseras  för  att inte råka ut för allvarliga konsekvenser
av direktivet. Det behövs  att  man  först  inför  enhetliga  re
gler/direktiv om vad som gäller inom de olika immaterialrättsliga
områdena för att kunna kriminalisera dem.

2.Stora hot mot småföretagare och privatpersoner. En  kriminalis
ering av patentintrång är en ändring som allvarlig förskjuter im
materialrätten mot storföretag på småföretag och  privatpersoners
bekostnad.

3.Fel ordning på lagstiftningen. Man kan inte först definiera vad
straffet är och senare definiera hur man begår brottet.  För  hur
skall man kunna bestämma ett rimligt straff för ett brott när man
inte vet vilka brott straffet omfattar ?

4.Straffskalan och olika kulturer.

5.Subsidaritetsprincipen bör gälla.

Svenska Linuxföreningen vill - nej kräver  att Sverige med störs
ta möjliga kraft kämpar för att stoppa detta direktiv.

1. Vag kriminalisering av brott

Det  område  för vilket direktivet gäller är stort. Ett gemensamt
direktiv för kriminalisering av många olika brottsliga  gärningar
är  problematiskt när det är så vitt skilda brott som det är inom
immaterialrätten. Det faktum att det inte finns någon  samordning
över  vad  som  är  brottsligt  i de olika länderna gör att man i
praktiken inte vet vad som kriminaliseras genom direktivet.

Inom t.ex. patentområdet finns idag inget direktiv  som  samordar
vad som definierar ett patent eller vad för aktiviterar är lagli
ga respektive olagliga när det gäller patentintrång. Olika länder
har   olika   lagar.   I   Sverige   är  t.ex.  är  patentintrång
civilrättsligt och därför inte på  något  sätt  straffbelagt  med
fängelse.

Inom upphovsrätten finns idag ett direktiv som nyligen infördes i
svensk lagstiftning. Problemet är att detta direktiv innehöll  en
mängd  optionella punkter. Genom att olika länder inom EU införde
olika delmängder av dessa optionella delar så innebär det att up
phovsrätten  inom  EU inte är gemensam utan skiljer sig åt mellan
länderna.

Inom många immaterialrättsliga områden finns det därför  inte  en
gemensam  syn  på  vad  som  är  lagligt  och olagligt i de olika
länderna. Det innebär att det är i praktiken  omöjligt  att  inse
vad som då omfattas av kriminaliseringen i direktivet.

Det  behövs  en konsekvensanalys över hur detta direktiv påverkar
och exakt vad som kommer att kriminaliseras för att inte råka  ut
för allvarliga konsekvenser av direktivet.

Det behövs att man först inför enhetliga regler om vad som gäller
inom de olika immaterialrättsliga reglerna för att  kunna  krimi
nalisera  dem.  Innan  man  kan överblicka hur direktivet slår så
måste direktivet som helhet förkastas. Först när man vet hur  det
slår  kan  man tänka sig att ta fram ett nytt direktiv som är an
passat till vad man då vet.  I nuläget  vore  det  helt  fel  att
införa detta direktiv.

2 Dåliga regler för småföretagare och privatpersoner

För  stora företag så kan detta ses som vanliga problem som de är
vana att hantera. För små företag och privatpersoner  så kan det
ta direktiv innebära katastrofala följdverkningar.

Exempel  en  privatperson  skriver ett datorprogram för Linux och
lägger upp det på nätet. Detta ovetandes om att   datorprogrammet
använder  sig  av ett patent som finns i ett av EU-länderna - men
ej i Sverige. Idag så är detta inget problem  då  patentbrott  är
civilrättsliga  och inte gränsöverskridande i EU. Men i framtiden
med detta direktivi så kan plötsligt detta bli en kriminell  han
dling  och  Sverige  måste  då  ställa personen inför domstol och
dömma privatpersonen enligt det andra landets lagar.

En privatperson eller litet IT-bolag  kan  inte  förväntas  kunna
läsa  alla andra EU-länders språk och kunna gå in i deras patent
databas för att se till att han inte bryter mot  något  av  deras
patent.  Genomförs  patentet  så innebär det i praktiken ett all
varligt hot mot all utveckling av fri och öppen  programvara  som
Linux.  Men det är även ett stort hot mot företagare som inte har
stora ekonomiska mäjligheter för att undersöka  vilka  intrång  i
olika immaterialrättsliga rättigheter man begår.

En  kriminalisering  av patentintrång är en ändring som allvarlig
förskjuter immaterialrätten mot  storföretag  på  småföretag  och
privatpersoners bekostnad.

Det  är  fel att inför direktiv som försämrar rättstryggheten för
vanlig folk och att därför anser Svenska Linuxföreningen att  di
rektivet bör förkastas.

3.  Fel  ordning på lagstiftningen.  Att först kriminialisera ett
brott utan att definiera vad brottet innebär, gör  att  man  inte
vet  hur  lagstiftningen slår i de olika länderna. Det rimliga är
att EU först kommer  med  direktiv  på  alla  immaterialrättsliga
områden  för  att  senare komma med lagstiftning hur man bekämpar
brotten.  Hur skall man kunna bestämma ett rimligt straff för ett
brott  när  man  inte  vet  vilka brott straffet omfattar ?  Alla
förslag till polismetoder för att finna brott  och  alla  förslag
till  kriminaliseringar  kan  bara ske om man vet vilka brott som
skall beivras så att man vet vilka metoder  och  straff  som  kan
vara  rimliga. Annars blir det bara rena gissningar av vad som är
bäst. Det förefaller mycket orimligt att  basera en  lagstiftning
på rena gissningar när det i praktiken innebär att folk kan åka i
fängelse pga en gissning.  Det är fel att inför direktiven i  fel
ordning.  EU  måste först införa direktiv på hela immaterialrätt
sområdet innan man inför direktiv på hur brott  mot  dessa  skall
bestraffas.  Därför  anser Svenska Linuxföreninge att hela direk
tivet endast kan  förkastas i nuläget. När man infört direktiv på
hela området så kan man då göra en översyn och se om ett liknande
direktiv som detta kan behöva införas.

4. Straffskalan och olika kulturer Enligt svensk lagstiftning  är
2  år  gränsen  för när ett straff anses grovre eller lindrigare.
Enligt direktivet så är  den  gränsen  4  år  dvs  det  finns  en
diskrepans  mellan  vad  som  EU  anser  vara värre brott och vad
Sverige och svenskarna anser vara värre brott. Direktivet  i  sig
innebär därför en kraftig ökning av strafftiden för brott mot vad
som är normalt i Sverige.  Det innebär att  strafftiden  relativt
andra  straff  för andra brott ökar. Det innebär att straffsatsen
ändrar folks inställning till lagarna.

Idag finns en stor olaglighet gällande piratkopiering  där  många
svenskar uppenbarligen inte inser allvaret i brottet. Genom denna
lagstiftning där man plötsligt fördubblar strafftiden för  sådana
brott så innebär det en ytterligare änsträngning mellan vad lagen
anger och vad miljoner  svenskar  anser  är  rätt.  Rättsamhället
håller  på  att  urgröpas av att innevånarna inte följer lagarna.
Att då ytterliga öka denna klyftan kan leda till ökad misstro mot
lagarna,   polisen,   domstolarna   och   politikerna   dvs  hela
rättsväsendet.   Linux  är  beroende  av  att  folk  följer   up
phovsrätten  för Linux. Distribution och vidareutveckling av pro
gramvaran är  beroende  av  att  folk  följer  upphovsrättslagen.
Skulle  den  sluta  följas  så skulle det vara dåligt för Linux ,
Linuxanvändarna och speciellt Linuxutvecklarna. Därför är Svenska
Linuxförningen  helt emot att man ytterligare vidgar klyftan mel
lan vad vanligt folk tycker och vad lagen säger.

Det är viktigt att lagen har en förankring hos vanliga folket för
att  den  skall  följas.  Dålig förankring kan leda till att folk
även tycker  andra lagar behöver inte följas, med ökad  laglöshet
som följd. För svensk del finns det ingen anledning att öka klyf
tan i samhället.

Varje folk i EU har olika kulturer rättsuppfattning och lagstift
ning gällande vad som är lagligt och olagligt. Därför bör man vid
en gemensamma ramlagar se till att den minsta strafftiden är sam
ma  som  den minsta strafftiden i EU-länderna. Därför bör  direk
tivets artikel 2 skrivas om så att man ändrar  minimumstrafftiden
från  4  år  till  2.  Det  hindrar inte på något sätt att en del
länder länder att ha strängare straff.

5. Subsidaritetsprincipen bör gälla.

Hur långa ett straff  skall
vara  eller  hur  höga böter skall vara är något som är unikt för
varje land och en del av det landets kultur. Att då från  EU-håll
bestämma  strafftiden och därmed gå in och ändra varje lands kul
turo  och  samhälle  är  inte  något  som  ändrar  den  generella
ekonomiska  tillväxten  inom  EU.  Varje  land  borde därför helt
själva bestämma straffsatser och beloppgränser så att  dessa  an
passas  till  varje  lands  unika  kultur och samhälle.  Det vore
därför bäst om varje enskilt land i sig bestämmer sådant.

Stoppa internationell  organiserad brottslighet är något som behövs. Men
då krävs ett direktiv som tar fasta på det och ser  till  att  de
olika  länderna samarbeter och inte låter onödig byråkrati hindra
sådant. Med det är ett helt annat direktiv än detta för här  mis
sar  man  det målet helt eftersom det inte finns några artiklar i
direktivet om  hur  de  enskilda  länderna  skall  göra  för  att
åstakomma  internationellt  samarbete  för  att  ta fast interna
tionella ligor.

Den artikel 17(2)  man  hänvisar  till  för  att
införa  detta  direktivet (på sid 9texten) säger inget om att det
finns  behov  om  att  kriminalisera   brott   mot   immateriella
rättigheter  utan  kan  bara  tolkas  som  att  EU måste göra det
lättare  att skydda sina rättigheter. Kriminalisieringen  är  ett
försök  att  utvigda  EU  kontrollmakt utanför de områden som EU-
fördragen gäller och måste ses som ett  brott  mot  subsidaritet
sprincipen.

Svenska Linuxföreningen anser därför att straff när
det gäller det immateriella rättigheter bör falla  på  varje  en
skilt  land  och  därför  enligt  subsidaritetsprincipen inte bör
beslutas av EU direktiv. Direktivet bör därför förkastas.

_______________________________________________
selinux-aktiva mailing list
selinux-aktiva at se.linux.org
http://mail.se.linux.org/cgi-bin/mailman/listinfo/selinux-aktiva